Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv
"I själva verket är boken ett suveränt och oöverträffat sätt att berika livet med. Den går att bära med sig överallt, den behöver inga batterier, ingen bensin, inga högtalare, inga löjliga kläder, ingen medlemsavgift, ingenting mer än ett par ögon eller känsliga händer."
Barbro Lindgren
Veckans bok: Andarnas Hus av Isabelle Allende. En av de bästa böcker jag läst i hela mitt liv. Jag slukar allt av denna kvinna. Låt mig berätta en liten anekdot om denna bok.
Jag satt på Kungsbackapendeln på väg hem från skolan, och alla som någongång har suttit på denna pendel vet att man inte gärna gör det utan något att distrahera sig med. Denna pendel tenderar att vara överfylld med diverse översminkade, puderdoftande fjortistjejer, brats samt massa snygga tjejer som ger en extremt dåligt självförtroende där de sitter och har lediga konversationer med sina vänninor och inte behöver tänka på att hålla in magen så att inte valkarna ska synas över byxkanten.
Det är skönt att ha något att göra på denna pendel så man slipper titta på dessa människor, så jag brukar oftast ha med mig en bok eller mp3-spelare. En dag hade jag således med mig Andarnas Hus, och började läsa när jag gick på på Göteborgs central. Jag tittar upp en stund senare, och är i Anneberg, vilket är två stationer innan ändhållplatsen Kungsbacka. När tåget sedan börjar röra på sig märker jag att vi åker åt fel håll, vi är på väg in mot Göteborg igen. Det är vad jag skulle vilja kalla ett bra betyg på en bok!
Barbro Lindgren
Veckans bok: Andarnas Hus av Isabelle Allende. En av de bästa böcker jag läst i hela mitt liv. Jag slukar allt av denna kvinna. Låt mig berätta en liten anekdot om denna bok.
Jag satt på Kungsbackapendeln på väg hem från skolan, och alla som någongång har suttit på denna pendel vet att man inte gärna gör det utan något att distrahera sig med. Denna pendel tenderar att vara överfylld med diverse översminkade, puderdoftande fjortistjejer, brats samt massa snygga tjejer som ger en extremt dåligt självförtroende där de sitter och har lediga konversationer med sina vänninor och inte behöver tänka på att hålla in magen så att inte valkarna ska synas över byxkanten.
Det är skönt att ha något att göra på denna pendel så man slipper titta på dessa människor, så jag brukar oftast ha med mig en bok eller mp3-spelare. En dag hade jag således med mig Andarnas Hus, och började läsa när jag gick på på Göteborgs central. Jag tittar upp en stund senare, och är i Anneberg, vilket är två stationer innan ändhållplatsen Kungsbacka. När tåget sedan börjar röra på sig märker jag att vi åker åt fel håll, vi är på väg in mot Göteborg igen. Det är vad jag skulle vilja kalla ett bra betyg på en bok!
Kommentarer
Trackback
