Inte Sverige

På senaste tiden har jag känt mig ännuj mer världsfrånvänd (ÄNTLIGEN! Åh vad jag har väntat på ett tillfälle att få använda detta faboulösa ord) än vanligt, kanske på grund av den enorma mängd böcker jag konsumerat under den senaste månaden. Jag har läst vid minsta lilla möjliga tillfälle, på tåg, spårvagnar, bänkar i solen, caféer, museum... Ja, till och med på bussen trots att det framkallar högsta gradens åksjuka.

All den mängd historier som tagit plats i min hjärna har på något vis absorberats mer än vanligt in i mina outgrundligt vindlande hjärngångar och ersatt alla de händelser som faktiskt pågår nu i realtid.

Sent igår kväll när jag läst ut den tredje boken för denna vecka kände jag att jag behövde komma ner på jorden igen. Med en nytinad bulle som återuppstått från de döda långt bak i frysen satte jag mig och läste dödsannonser för att påminna mig själv om att jag faktiskt inte är så odödlig som vissa bullar tycks vara.

Först letade jag efter namn jag kände igen. Kammade hem noll och det var ju skönt. Sedan började jag leta efter annonser med unga människor. Det har kommit till min kännedom att detta är relativt vanligt, så då är man väl ingen hemsk människa? Eller är det lite som att tänka att, "jamen, det var ju jättemånga människor som gasade judar, så om jag gör det är jag inte heller en dålig människa"?


ELLER?

(Tänkte att det är min nya grej. Avsluta alla inlägg med ett "ELLER?". Helt enkelt för att det är coolt.)

ELLER?