And there she goes

Jag har förmodligen glömt hälften av alla livsnödvändigheter jag borde ha med mig, men nu inbillar jag mig att min packning är klar och att jag är redo att åka.

Åtta timmars bussresa och sedan en vad jag förmodar kommer bli ganska långtråkig kväll på hotellet. Imorgon är jag ute i backen, ser förmodligen skitcool ut som vanligt, men jag kommer känna mig förfärligt ensam. Min förhoppning är att jag ska lyckas med att träffa någon trevlig kompis i liften, men det var även min förhoppning i Österrike förra året och det gick ju faktiskt inget vidare alls. Jag gömde mig mest bakom skidglasögon och stora halsdukar. 

Åtta timmars bussresa, vilket jag inte ser fram emot av två orsaker:

- jag har bara pappa som sällskap och min mobil fungerar inte
- jag är rätt så gasig i magen

Nu ska jag kolla igenom min packning och kanske bajsa lite innan vi åker.

På torsdag kommer jag hem, förhoppningsvis då med lite mer fräknar och mer lårmuskler, och inga brutna ben.

Hej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0