Lost again at 00:47 AM
Jag diskade aldrig, och ingen annan har gjort det heller. Det börjar lukta konstigt från diskhon vid det här laget men jag vägrar konsekvent, då det alltid blir jag som får ta högarna när de uppstår. Dock har jag faktiskt plockat ut de få föremål som jag ätit på och diskade dessa så nu jävlar är det ingen som kan säga något.
I fredags fick jag 340 pengar i dricks från baren, så när jag vandrar hem lördag eftermiddag efter att ha vaknat upp från efterfesten tänker jag att nu jävlar ska jag UNNA MIG. Sagt och gjort går jag till affärn och köper mig massa fetaost och massa smörgåskex som jag sedan äter tills jag kräks. Men gott var det, och jag kände mig vuxen som inte köpte godis för alla pengarna utan även investerade i rengöringsmedel.
Idag har varit en söndag full av tragik. Jag vaknar någon gång vid tre, inser att jag inte är hemma, äter lite pizzarester och snörar på mig mina kängor och tar hissen ner och ut i regnet bara för att märka att jag fortfarande är packad. Eller, lite småfull i vart fall. Det gjorde hemgången så mycket intressantare och jag tittade ilskt på alla människor som vågade möta min dimmiga blick och sög i mig alldeles för många cigaretter vilket min ekonomi egentligen inte tillåter. Jag har fortfarande inte borstat tänderna eller duschat, eller ätit någon ordentligt mat mer än *ozt å kjekz* som den äckliga brudjävel jag är. Åh, vad det känns vuxet och alldeles för moget att föredra något sådant framför en fet påse med ljuvliga chips men satan så GOTT det är med fetaost.
Så gott att jag inom en snar framtid kommer ha erotiska drömmar om ostar.
I fredags fick jag 340 pengar i dricks från baren, så när jag vandrar hem lördag eftermiddag efter att ha vaknat upp från efterfesten tänker jag att nu jävlar ska jag UNNA MIG. Sagt och gjort går jag till affärn och köper mig massa fetaost och massa smörgåskex som jag sedan äter tills jag kräks. Men gott var det, och jag kände mig vuxen som inte köpte godis för alla pengarna utan även investerade i rengöringsmedel.
Idag har varit en söndag full av tragik. Jag vaknar någon gång vid tre, inser att jag inte är hemma, äter lite pizzarester och snörar på mig mina kängor och tar hissen ner och ut i regnet bara för att märka att jag fortfarande är packad. Eller, lite småfull i vart fall. Det gjorde hemgången så mycket intressantare och jag tittade ilskt på alla människor som vågade möta min dimmiga blick och sög i mig alldeles för många cigaretter vilket min ekonomi egentligen inte tillåter. Jag har fortfarande inte borstat tänderna eller duschat, eller ätit någon ordentligt mat mer än *ozt å kjekz* som den äckliga brudjävel jag är. Åh, vad det känns vuxet och alldeles för moget att föredra något sådant framför en fet påse med ljuvliga chips men satan så GOTT det är med fetaost.
Så gott att jag inom en snar framtid kommer ha erotiska drömmar om ostar.
Kommentarer
Trackback
