My drug, my medicine
Bara någon vecka efter att jag kom hit insåg jag att behovet att sätta sig ner och få ner tankar i skrift skulle bli överväldigande då jag inte hade regelbunden tillgång till dator. Därmed gick jag till närmaste bokhandel, köpte det billigaste blocket med linjerade papper jag kunde hitta, men jag kostade på mig en riktigt vacker penna som skulle göra det till en njutning att skriva.
Trots detta har jag inte åstadkommit någonting. Tills igår.
Detta block har legat på mitt golv och gapat tomt, där de vita sidorna med sitt budkap om en icke existerande produktivitet liksom hånade mig och min oförmåga att skriva.
Igår kväll gjorde jag det fatala misstaget att dricka en kopp kaffe klockan nio på kvällen, vilket dock var en nödvändighet då jag inte bajsat på tre dagar och behövde något som satte fart på min mage. Detta ledde dock till en sömnlös natt, och då tv:n bara visade plågsamt hjärndöda program och jag läst ut alla böcker jag tagit med mig, och jag till och med läst min kokbok från pärm till pärm, fattade jag pennan och fyllde sida efter sida.
Känslan i mitt sinne och i min kropp gjorde att jag kunde somna, sov lika djupt som en koma-patient och vaknade 16:30 idag.
Då det för tillfället regnar utomhus, tänkte jag gå och förpesta mitt rum med lite härlig cigarettrök, äta ett knäckebröd och sedan försöka sova mig till en något sånär normal dygnsrytm.
Förresten har jag fått ett jobb till; på en gaybar.
Trots detta har jag inte åstadkommit någonting. Tills igår.
Detta block har legat på mitt golv och gapat tomt, där de vita sidorna med sitt budkap om en icke existerande produktivitet liksom hånade mig och min oförmåga att skriva.
Igår kväll gjorde jag det fatala misstaget att dricka en kopp kaffe klockan nio på kvällen, vilket dock var en nödvändighet då jag inte bajsat på tre dagar och behövde något som satte fart på min mage. Detta ledde dock till en sömnlös natt, och då tv:n bara visade plågsamt hjärndöda program och jag läst ut alla böcker jag tagit med mig, och jag till och med läst min kokbok från pärm till pärm, fattade jag pennan och fyllde sida efter sida.
Känslan i mitt sinne och i min kropp gjorde att jag kunde somna, sov lika djupt som en koma-patient och vaknade 16:30 idag.
Då det för tillfället regnar utomhus, tänkte jag gå och förpesta mitt rum med lite härlig cigarettrök, äta ett knäckebröd och sedan försöka sova mig till en något sånär normal dygnsrytm.
Förresten har jag fått ett jobb till; på en gaybar.
Kommentarer
Trackback