nää

Jag har ätit fyra knäckemackor med ost och massa Bremykt för att det inte ska smaka så evinnerligt torrt. Jag har pillat i min navel, jag har druckit två öl och

jag är lite låg ikväll.

De senaste dagarna har jag drabbats av hemlängtan. Jag saknar min familj.

Jag saknar att vakna upp i det stora fina rummet i den stora mjuka sängen med solljuset sipprandes in mellan sammetsgardinerna. Att traska ner till ett varmt kök och slå sig ner på den vänstra sidan av köksbordet, längst in, på en stol med ett knarrande skinnsäte, dricka nymalet kaffe och kanske stoppar jag i min mun lite hembakt bröd med allsköns olika pålägg.
Ja, mest av allt saknar jag frukostarna kring köksbordet i köket i mitt såkallade barndomshem.

Vad jag inte saknar är att inte kunna komma och gå som jag vill, ta med vem eller vad jag vill hem till mitt rum eller för den delen inte alls komma hem. Det är fantastiskt skönt att slippa vara beroende av en buss som ska matcha ett tåg så fort jag vill ta mig någonstans. Att inte behöva bry sig om förebrående blickar när jag kommer hem och luktar bakfylla och cigarettrök.

Om jag bara hade ett ordentligt köksbord här i mitt hus skulle jag nog vara alldeles hundra procent nöjd. Kanske en större säng också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0