Inte Sverige

Det råder en stämning av upprördhet i huset just nu. Kanske beror det på den kvävade hettan, men förmodligen beror det på att mamma inte har sovit ordentligt. Inte jag heller för den delen.
Jag tycker synd om pappa som får utstå så mycket hets och irritation genom att leva tillsammans med två människor av kvinnligt kön.

FÖR ÖVRIGT. Jag hatar hatar hatar skolan. Det enda jag vill just nu är att lägga mig under en sten och inte lyfta ett endaste litet finger, inte komma i närheten av Word överhuvudtaget. Jag är så trött på ALLT just nu. Tyvärr har jag bestämt mig för att stålsätta mig själv och göra klart den helvetes jävla skiten.
Nu ska jag hetsäta lite choklad för att kunna genomleva kvällen, eftersom jag känner att tårarna finns nära till hands och om minsta lilla mer går snett för mig idag kommer jag att begrava mig under täcket och försöka att tyst skrika ut mina agressioner i kudden.

Tills på onsdag ska jag göra:

Bokrecension i engelska x2
Poesianalys i engelska
Plugga till ett matteprov
Plugga till ett prov i bokföring
Marknadsplan

Innan klockan tolv ikväll ska jag även ha hunnit göra en samhälls-och religionsanalys av Indiens statsmakt på engelska. Gött liv.

Ikväll blir det kaffe hela natten!

Just nu:



Skriver psykologi-inlämning, äter kidneybönor och keso, suckar högt och ljudligt över att saker inte går som det ska.

Jag har suttit vid datorn och pluggat från klockan tre till nu, vilket blir ungefär 6 timmar. Under dessa timmar har jag skrivit ungefär ett A4. Det är inte särskilt bra jobbat kan man tycka.
Ja, jag har tagit lite matpauser och sådant, men inte särskilt länge alls. Jag vet inte vad det är som tar sådan lång tid. Eller jo det vet jag visst. Jag kan inte plugga mer än en kvart i streck, sedan får jag facebook-abstinens eller läser bloggar.

blääääääääääääääääääääää

Är så hiskeligt trött också, helt utan anledning. Jag har sovit ungefär tolv timmar de senaste två nätterna, vaknade klockan halv ett idag och borde således inte vara trött nu?  Ett tag funderade jag på om jag helt enkelt var utbränd, men det *makes no sense* eftersom jag faktiskt inte gjort någonting som skulle kunna fått mig utbränd, jag har bara skjutit upp saker hela tiden.

Helst av allt vill jag ha en cigg men med både en far och en mor som vandrar runt i huset kan detta bli ganska svårt.

Nu ska jag försöka producera lite mer innehållslös text enbart för att fylla upp kvoten som gäller men det enda jag vill är att sova.

Vattenflaska, choklad, äpple, glasögon: CHECK.

Jag är redo för en heldag med plugg.

Ehehehehe. Mina "heldagar med plugg" brukar resultera i ett konstant matintag och facebook, med ca 1% aktivt studerande. Men idag blir det ändring, faktiskt! Om jag vill ha mitt slutbetyg kanske det är dags att börja anstränga sig lite.

När ska folk fatta att Sverige SUGER?!
Seriöst.

Malena Ernmans flopp i Eurovision är ett faktum och ingen är väl förvånad.

Tror förövrigt att jag precis råkade få lite avskaft nagellack i ögat.

MEN HALLÅ!
Jag fick några kommentarer i stilen "snälla Mimmi fortsätt skriv" och så kläcker jag ur mig några inlägg. Kollar statistisken, jodå det har varit folk här och läst idag.
Då kan man väl i alla fall få lite respons, typ,  TACK OH ÄLSKADE för att du fortsätter.

ANNARS känns det faktiskt inte särskilt motiverande att fortsätta. Hepp.

Såhär i dessa baltider, kom jag att tänka på balen vi hade i nian. Det var inte alls särskilt flärdfullt, och dessutoalkoholfritt. Men kul var det!





Här är en utav mina absoluta favoritpersoner, vackra Cecilia Fri, och jag. Klänningen är, precis som på årets bal, sydd utav mamma och mig.

Jag lyssnar på the Cure idag.

Det var minst ett år sedan sist och jag har glömt bort hur ofta de brukade figurera i mina hörlurar på högstadiet. Varje dag var det Roberth Smith och oftast även Broder Daniel som fick mig att ligga still i sängen med slutna ögon, kanske fälla några tårar och tänka på hur missanpassad jag var.
Precis som 99% av alla tonåringar, men det visste jag inte då och jag kände mig ensammast i hela världen.

Den här morgonen vaknade jag upp och behovet av att vilja somna om och sova för evigt var starkare än någonsin. Jag kan inte heller bota denna känslan genom en timslång frukost jag brukar unna mig själv på lediga dagar, då mamma och pappa ockuperat köket och propsar ihärdigt på att försöka föra en konversation med mig.
En stark kopp kaffe och kugghjulen börjar röra på sig för att sätta igång min hjärnverksamhet. Bara för att få reda på att det tydligen är dags för städdag denna lördag. För en gångs skull är jag inte bakfull, vilket får mig att inse att mattpiskning nog är ett ganska oslagbart sätt att avreagera sig på.

Nu känner jag den där tillfredsställelsen i kroppen som ofta infinner sig efter ett lyckat städpass. Även om mitt rum allt som oftast ser ut som resterna efter valfritt krigshärjat landskap, så trivs jag ändå som bäst när kläderna hänger på sina galgar och inte fyller upp hela soffan och större delen av golvet, och med nybäddad säng och alla dammråttor i tryggt förvar i dammsugarpåsen.

Nu ska jag baka bullar så jag har något att äta till min helkväll framför tv:n om några timmar, för med både Robinson, Saving Private Ryan och Scrubs går det inte att hålla sig borta.

Igår var jag på bal. Det var väldigt roligt, och jag hade nog vad man skulle kunna kalla världens bästa kavaljer.
Sedan blev jag som vanligt alldeles för full (öl, champange, vin, öl igen, drink, öl), ramlade och lyckades tappa bort hälften av allt jag äger. Sjalen på bilden är borta, så även min mobil, plånbok, nycklar och mormors *VINTAGE*-väska.

Under alkoholens yra har jag även pratat politik, dansat sönder klänningen (fast bara innerklänningen som tur är), druckit fickplunta...
Ett utav kvällens mest klockrena ögonblick är då ett tiotal balbesökare stegar in på Mc Donalds och käkar fyllemat i galastass.

Jag vill gå på bal varje dag! Detta var bland det roligaste jag gjort!

För att peppa mig själv att orka ta studenten med fullständiga betyg följer härmed en lista på tio saker jag är bra på!

- bädda sängar
- få en perfekt fylla
- klippa gräset i raka, symetriska rader
- baka bullar
- formulera mig
- måla eyeliner
- dagdrömma
- bli glad för småsaker
- pilla folk i håret
- klämma finnar

Tänkte förövrigt dra ner lite på detta jävla bloggande. Jag har märkt att jag formulerar mina tankar som blogginlägg, och det känns inte så roligt, faktiskt.
Istället ska jag PLUGGA. Har ca tre veckor på mig att ta igen ett år utav missade studier. Känns gött.

Hejhej

Jag sitter i skolan. Klockan är tjugo i tre. Jag är lite småfull. Eller, lite mer än småfull. 

Allt började med att jag och Frida tog en gigantisk öl på Hardrock (72 SPÄNN!!!!!!!!!! DOG!!!!!!), sedan en folköl i Kungsparken i denna helt otroliga jävla sommarvärme. Ja, life is sweet.

Dock känns det oerhört märkligt att sitta här helt ensam, när allt snurrar lite sådär och jag vill fnissa åt allting.

Nu ska jag försöka få lite vettigt gjort.

Jag hade extremt tråkigt, och råkade hamna på en sida med en funktion som heter "Celebrity face recognition".



Jag tycker det är oerhört smickrande att bli jämförd med Heather Locklear. Faktiskt. Nu kan jag somna gott ikväll.

Det känns som att det enda jag gjort denna lördag är att ha ätit. Och inte allt satans småätande som det brukar bli de flesta andra dagar, utan idag har jag ätit riktig, lagad mat. Trots detta blir jag inte mätt! Eller, mätt blir jag, men jag har ständigt ett sug efter något.

I mina tankar kretsar alltid något som har med mat att göra. Det börjar bli ganska påfrestande och jag önskar att jag bara kunde släppa kontrollen någon gång. Att inte vara så missunsamm mot mig själv.

För övrigt: har hittat mitt nya favvis-band. Archie Bronson Outfit. Det är i princip det enda jag har lyssnat på idag.

Ord jag tycker mycket om, och som ger mig en bra känsla i kroppen:

vankelmodig
furstinna
våldsam (i sammanhang så som "jag är så våldsamt kär" eller "den här maten var våldsamt god")
egendomlig
världsfrånvänd
ödesmättad

HEHEHEHEHE.

Reklampaus nummer 24903503047859123847519387: Okej, Billing fegade inte ur, han somnade helt enkelt i tävlingen. Det högg till i mitt hjärta, jag har nämligen utvecklat en liten nätt förälskelse i denna karl. Men Jarmo, han är en mysgubbe han med så det gör inte sådär jättemycket faktiskt.

Nu har lagen genomgått en sammanslagning och efter reklamen är det öråd. Jag är helt pirrig! Serri azzå! Hoppas på att äckel-Christian åker.

Liveblogg från mitt Robinson-tittande: Min avsky för den där äckliga borgar-Christian är oändligt. Han är en mansgris utan dess like. Jag har i princip ingenting till övers för någon deltagare i laget på stranden (är inte helt hundra på vad de heter). Däremot älskar jag alla i träsk-laget.

OCH PRECIS NU FICK JAG VÄRLDENS SPOILER. Är så arg!!! Skulle gå in på tv4:s hemsida för att se om det stod något där om vad lagen hette, och möttes av rubriken "Billing fegade ur". Tävlingen är ju inte klar på tv än!!!!!! Är asbesviken. Så kan de ju inte göra!?

Jag tror inte jag har gett någon förklaringen till det något kryptiska namn min blogg går under.

Allting började en sommarkväll någon gång i mitten på juli förra året. Jag och min vän Kenta* befann oss på en förfest i Änggården, och vi kände bara några få av dess besökare. När vi sedan förbereder oss för att dra ut, blir vi tilltalade av en herre med orden "Är det ni som är Underkläder och Batik?". (Kenta hade på sig något korsettliknande plagg, jag en batikklänning).

Ja. Sedan dess har jag till och från fått heta Batik.

* Kenta är egentligen Frida. Det namnet uppkom då vi en dag kollat på Mods-trilogin och Frida ropar "MIMMI DET ÄR JU VI!", som hon säger om i princip alla karaktärer som vi på något vis kan ha något gemensamt. Enligt Kenta är vi då Kenta och Stoffe, Turk och JD, Erik & Mackan, Svambop och Patrick, Joey och Monica.... I COULD GO ON FOREVVAAH.



(Enligt Frida är jag mest lik Joey men i hemlighet vill jag mest utav allt vara Chandler)