Inte Sverige

Recept rotfruktsgratäng:

Skiva några potatisar, morötter, lite kålrot, massa lök och vitlök och häll över ungefär en skitstor påse rivad ost.
Färdigriven ost är för övrigt sjukt bra, då du slipper diska rivgjärnet vilket är jävligt jobbigt och du slipper själva jobbet med att riva osten, vilket även det är sjukt jobbigt.
Åh, vad jag älskar ost!

Det heter inte handlekorgar på svenska, kom jag på efter att ha korrekturläst. Men vad tusan heter det? Jag kan för mitt liv inte komma på ordet, jag har det inte ens på tungan. Nu är det verkligen dags att ta sig härifån och hitta ett nytt skitjobb.

Jag har så mycket måsten just nu. Egentligen måste jag verkligen städa trots att det är mig ett oerhört övermäktigt uppdrag, jag måste planera in datum, jag måste ta tag i min så kallade garderob, jag måste reda ut saker angående något som kanske kan kallas känslor och tusen andra saker.
Större delen av dessa saker kommer så småningom att leda till mycket trevliga saker, så som besök hos en bästa vän i Oslo och en annan bästa vän i London, men då jobbet tar all min kraft och energi klarar jag inte av ens en sådan enkel sak som att planera vilka datum som passar mig bäst.
Så första steget i att komma över detta berg med uppgifter är att klampa in på min chefs kontor, slå näven i bordet och säga att jag säger fan i helvetet upp mig från detta skitjobb.
Ja, ett exempel på vilket skitjobb jag tvingas utstå var när jag för några dagar sedan var satt på att städa pausrummet samt personaltoaletten. Vi har ju faktiskt en polack som ska göra dessa nedgraderande och slavlikande arbetsuppgifter. Det är även alltid jag som får skrubba handlekorgarna och få utslag över hela armarna då jag är överkänslig mot klorin.

Allt jag har att säga är

Lägenheten ser fortfarande ut som skit efter helgens 20-timmars efterfest, för även om ölburkarna lagts i plastpåsar under köksbänken för att cashas in så är golvet klibbigt, det är aska lite varstans trots att vi försökte hålla rökningen under fläkten och hela köket är i behov av en ordentlig skurning med något riktigt starkt medel.
Ett tag hängde det även ett par kalsonger i dushen. Eftersom det här är min enda lediga dag denna veckan hade jag planerat lite städning och uppfräschning av både lägenheten och mig själv, men hittils har jag bara hunnit fixa lite ledighetsfrukost (smoothie, ostmackor och kaffe tills jag skakar). Det får helt enkelt bli ett såndär "äh jag gör det sen..."-projekt. Ungefär som mitt rum, där golvet har fått agera garderom i ganska många månader nu.

Mina händer skakar fortfarande lite grand efter frukost så jag vet inte varför jag tyckte det verkade som en bra idé att brygga mer kaffe och nästan skita i brallan men det blev gott och det betyder att jag kan vänta ännu lite till innan jag sätter igång med städningen. Alltså; jag gör det sen.

Jaha då har jag ungefär sju-åtta öl i mitt blodomlopp. Att gå på Munken när man får två för en bådar aldrig gott och varenda gång har det slutat med fylla och misär. Imorgon har jag tur nog ledigt vilket jag är oerhört tacksam för då promillehalten i min kropp just nu hade råkat väldigt illa ut om jag fastnat i en poliskontroll.

Trots att jag hetsåt en hel kebabrulle med tonvis av stark sås är jag ännu hungrig och drömmer lite smått om en Dolly-pizza med hemkörning, eller faktiskt helt ärligt, en tallrik sushi.

Nu ska jag sova ruset av mig, för att vakna imorgon till min friösrtid och komma tillbaka med coolt och astufft hår, som min frisör Elisabeth kommer kunna fixa. Åh, för första gången i mitt liv har jag hitttat en frisör om förstår sig på mitt hår och som förstår vad jag vill uppnå för frisyr när jag förklarar på mitt märkliga gestikulerande vis.
Åh, lycka!

Min fantastiska, underbara, makalösa manick som kallas MacBook Pro har nu varit i min ägo i nästan tre veckor och förälskelsen är total och oåterkallelig. För det första eftersom det är en av Apples avkommor och som vi alla vet kan det inte komma annat än ofelbart därifrån.
Det andra är sådana där småsaker som att den fortfarande luktar lite sådär nytt och tekniskt, eller som det oerhört behagligt subtila ljudet som uppstår när skärmen fälls ner. Sedan har vi också den såkallade "mjuka rullningen", lite som en Ease i Flash, vilket alltihop bidrar till känslan av att jag liksom hittat hem till min teknologiska himmel.

Jag låter kaffet tacksamt värma min frusna lekamen och i väntan på morgonbajen vispar jag ihop lite äggröra och halvsovandes fortsätter jag att drömma om min varma säng och ljuva drömmar.
Dock finner jag det numer ganska uthärdligt att arbeta då jag faktiskt har en någorlunda utstakad plan för min framtid. Jag tänker inte avslöja någon av mina planer då jag inte vill riskera en jinx, så jag fortsätter att nysa, överanvända nässprayen och låtsas att de nyinköpta vitaminerna som står på köksbänken ska hjälpa mot en aldrig övergående förkylning.

So long bitches and hoezzzz

Klockan har passerat tolv och ännu en av alla dessa söndagar är äntligen förbi. Denna söndagen har jag stängt in mig på mitt rum med Gossip Girl i princip hela dagen, förutom då jag tog en liten tur förbi flygplatsen och sa hejdå till Sian som lämnar Stavanger för utbildning i sitt hemland. Efter detta tårfylta tårfyllda farväl köpte jag en en, faktiskt ganska torr och äcklig, muffins på 7-eleven i ett tappert men misslyckat försök i att bota bakfyllan, tog mig hem och har sedan dess endast lämnat mitt rum för införskaffning av födoämnen. Rökt har jag gjort i min säng trots att vår hyresvärd inte tillåter det, men jag rättfärdigar det med att han för några efterfester sedan stapplade in i vår lägenhet - pissfull skal väl tilläggas - med syftet att lägga en kabel i vår toalett. HAH.

Imorgon är det tillbaka till verkligheten och tillbaka till marinblå kläder, kliande ögon och trötta fötter, och har inte ledigt förrän hela veckan passerat och det återigen är söndag. Känner jag mig själv rätt kommer cirkeln ha slutits och nästa söndag ligger jag här igen, antagligen med bakisångest och sliten lever.

Ursäkta mig!
Glömde ju dagens outfit.



Brought to you by Smutsiga Kök AB

När jag vaknade klockan tio tänkte jag ta mig en promenad ner till Coop för lite inhandling av frukostmat så att jag kunde avnjuta morgonen med annat än billigt kaffe och knäckebröd med ost, hur lockande det än verkade...
Ju längre morgonen framskred gled denna idé längre och längre undan och jag tänkte tillslut att, nä, jag skiter i det. Så satt jag där med tre knäckebröd, toppade med gurka för att få det hela att verka lite mer luxuöst.

Efter min något torftiga frukost tänkte jag nu ta mig ned till stadens gator och torg och en dag med viktiga inköp, så som en förlängningssladd och lite nagellack. Jag hittade inga kläder som var någorlunda rena så jag har strukit dem i hopp om att smutsen ska synas mindre och sprayat lite parfym i armhålorna vilket antagligen inte hjälper ett dugg.
Jag får helt enkelt hoppas att ingen märker något.

När jag skulle täcka över resterna av min middag fick jag äran att öppna en hel ny förpackning med plastfolie. För det första hade jag nöjet med själva öppnandet, sedan fick jag även skåda detta underbara som en ny rulle plastfolie innebär. Är det bara jag som slås av skönheten i detta eller har fler lagt märke till hur fantastiskt fint det är?

Ungefär som avocado. Min absoluta favoritfärg i hela världen är färgen av en perfekt mogen, nydelad avocado.
Åh och den vackra färgen när man råkar sticka hål på ett stekt ägg som inte är helt genomstekt och lite av gulan rinner ut. Det är vad man skulle kunna kalla den perfekta gulfärgen.

Dricker en (ja, en!) öl som är så kall att det isar lite i framtänderna men det är ju bara gött. Min erfarenhet av öldrickande har lärt mig knepet att lite diskret föra ner överläppen så att den täcker problemområdet och sedan svalka strupen med en ljuvlig kall öl.


Steg 1


Steg 2


Awesome!

Sedan återstår problemet att själva burken är så kall att det nästan blir lite jobbigt att hålla fast i så länge som krävs. Man får helt enkelt dricka skitsnabbt så handen inte hinner bli så kall. Åh, mig <3

Okej, ja, jag har tagit några öl, men i mitt sinne så låter det som så att en alkoholpåverkad hjärna lyckas oftast bättre än den nyktra med att få fram det där som man sitter och hoppas på när man är nykter och längtar efter inspiration och kreativitet. 

En kvart efter att jag kom hem från jobbet hade jag fått på mig presentabla kläder och sköljt munnen för att frånkomma det faktum att min mun stank efter en jobbdag med rökpaus så fort tillfälle gavs.
Jag hann se cirka femton minuter av semifinalen Uruguay - Nederländerna,  och min chef hann kyssa mig ungefär lika många gånger då han bott i Holland 20 år och är starkt patriotisk mot detta land.
Kom hem ungefär 5 öl senare, och eftersom jag är en sådan osannolikt fantastisk supermänniska har jag till och med lagt in min smutstvätt i tvättmaskinen då det tekniskt sett fortfarande är tisdag och därmed vår vånings tvättdag. Dock misstänker jag att mina grannar en våning ovanför ogillar det faktum att tvättmaskinen är oerhört ljudlig och att centrifugen får hela huset att vibrera, klockan tre en tisdagskväll. Hehe.



I mitt något påverkade tillstånd orkade jag till och med tvätta av mig sminket, det är jag lite stolt över, ja, jag borstade även tänderna! Det händer inte ofta innan sänggång i onyktert tillstånd.

Btw, älskar att ha en inbyggd webcam.

Vita sofföverdrag. Vem kom på den briljanta idén med att skydda soffan från diverse ohyror med ett överdrag där minsta smutsfläck syns på mils avstånd? När jag ligger i soffan och maratonkollar diverse serier vill jag kunna dippa mina chips utan att behöva oroa mig för att få arga blickar från hyresvärden när han kommer för att visa lägenheten för eventuella nya inneboende.

Om trekvart börjar jag jobba och ikväll har jag haft oerhört gott om tid att förbereda mig inför offentlighetens blickar, vilket innebar att jag till och med hade tid att fixa håret och matcha örhängena med ögonskuggan.



Sjukt stolt.

Nu när jag äger min egen fantastiska datormaskin tänkte jag börja ta upp det här med att dela med mig av mitt livs saga på the interwebz igen. Frågan är om någon hittar hit igen. Det återstår att se.

Sitter här och klappar på mina lurviga ben och flottiga hårbotten.

Funderar på att ta med mig egna matkassar till affären nästa gång.
Eh, ja.

Har bara rökt tre cigaretter idag. Nej fyra. Ätit skitmycket nachos och kan numera inte knäppa mina svarta Levi's som för ett år sedan satt ganska löst.

LIFE IS GOOD

Håhåjaja, klockan är lite över halv sju, jag sitter här och lyssnar på kaffekokarens lågmälda puttrande och betraktar ett grått gryningsljus sprida sig in i lägenheten vilket gör att man ser hur smutsig den vita soffan egentligen är, men det väljer jag att ignorera.
Igår slutade jag jobbet vid tiotiden, satt på Munken med min öl lagom för att hinna köpa öl fem minuter innan Dobbelt opp slutade gälla klockan elva, skålade för födelsedagsbarnet och kom hem ansvarsfullt och respektabelt vid ett-tiden lite behagligt rund under fötterna.
Bara för att fem timmar senare vara på'n igen. Ja, jobbet då. Det enda jag tänker på när jag sitter och scannar ändlösa rader med varor är lön, lön, lön, samt att flörta lite med söta grabbar. Först räknar jag minuterna till min matpaus, sedan räknar jag minuterna tills jag glädjeskuttande får ta mig till bussen och komma hem till mitt näste uppe på kullen.

Denna vecka ska jag jobba sex dagar, varav fredagen blir dubbel då jag har barjobb hela helgen. LÖÖÖN MMMMM! Och massa kaffe.

Drömde att jag födde grodägg ur min rumpa inatt.

Nu ska jag försöka komma över denna lätt traumatiserande upplevelse och äta en frukost bestående av bönor i tomatsås, stekta ägg och tomter samt några skivor bacon. Icke att förglömma några starka koppar svart kaffe för att orka med jobbdagen.


Ja förresten! CISSI FYLLER ÅR IDAG! Grattis! Sänder all min kärlek via telepati och hoppas att jobbdagen inte varit för hemsk och att du får tårta. Puss!

Eftersom jag inte laddat upp några bilder på mer än ett halvår tänkte jag bjuda er, kära läsare, på lite dekadens och farligheter á la en krogrunda i Irlands anda.


Vaknar vid tvåtiden av en slagborr, vill döda någon.



När lukten av kaffe börjar sprida sig i lägenheten mår jag lite bättre.



Såhär cool och tuff blir jag med kaffet i min hand, inte heller lika mordisk.



Sitter här ett tag.



Äter en sallad plus ostmackor som jag glömde ta kort på (ÅH NEJ)



Knarkar lite.


Jag och Robin bestämde oss en halvtimme innan ölsälget stänger att vi ska ut, här är Robin efter tre öl.


Här är Mimmi efter två öl.


På The Irishmen där Robin hittar en sjukt oattraktiv dam som under resten av kvällen benäms som "den fula" när hon inte är i närheten. Robin kämpar hårt för att få med sig denna kvinna hem.


Jag och min granne som gör mig såhär glad då han bjöd mig på tre öl.


Hemma vid cirka halv fyra-tiden. Robin utan kvinna.


Hade "efterfest", jag, grannen och Robin.


Idag är jag kalasbakis och har precis tryckt i mig två ostmackor och tänker inte röra mitt arsle från soffan på hela dagen.

Tog en (flera) after work-öl igår, kom hem vid 6-tiden med en taxi som kvällens ganska rikliga dricks fick bekosta, lite snurrig och fnissig gjorde jag mig några ostmackor, däckade sedan i soffan och vaknade upp av att solen steke mig till ungefär hundra grader, somnade om inne i mitt vanligtvis antartiskt-kalla men för stunden behagligt svala rum. Vid tretiden väcktes jag brutalt av att landlorden och hans bror gick loss med slagborren nere i källaren samt att tvättmaskinens centrifug fick hela lägenheten att vibrera.

Nu har jag intagit mitt fort, soffan, och har legat här hela dagen med en väldigt högljudd mage efter min fina äggfrukost, x antal koppar kaffe samt knäckebröd och havregrynsgröt till kvällsmat som även det är tarmaktivitetsfrämjande.

Ba så att ni vet.

Söndagar :')

Jag är trött, har smutsiga händer och en gasig mage. Saker och ting kunde varit bättre, men de kunde även varit sämre.

Min kära sambo Cecilia ska åka på en så kallad weekend till ett ställe vid namn Bø, några mil utanför Oslo, för att hälsa på en vän och jag tänker att kanske är det något liknande jag också behöver. De senaste dagarnas kaos och nedstämdhet har gjort att jag blivit väldigt trött på mig själv och allt jag inte är kapabel till. Eller ja, den skit jag faktiskt är kapapel till.
All snö och numera slask har även det bidraget till de senaste veckornas behov av att åka jättelångt bort. Ganska typiskt, när jag precis fått stabilt jobb och någorlunda stabilt privatliv, att jag tröttnar på skiten och vill göra något annat än det jag strävat efter i mitt envetna jobbsökande.
Om några veckor är våren förhoppningsvis här till fullo och kanske att jag bestämmer mig för att jag faktiskt trivs här ändå trots allt.

Ikväll blir det ostmackor och Fleet Foxes, och sedan ansiktet ner i kudden.